Att ändra perspektiv till tacksamhet

Samtal med gud 2018-10-26 – ett kort morgonsamtal

”Hej”
”Hej”
”Jag vill inte ställa några frågor nu. Jag så mycket att göra idag, så jag hinner inte skriva en massa. Men om jag frågar dig något så kommer jag få så intressanta svar att jag måste skriva ner dem, så nu låter jag bli. Jag skulle bara behöva slappna av lite och få känna dig.”
Gud ger mig en känsla av att bli helt uppfylld. Jag blir varm i bröstet och magen och jag börjar automatiskt le. Jag sitter så ett tag.
”Åh, jag vill bara hålla kvar dig.”
”Du behöver inte hålla kvar mig. Jag är alltid här. Du behöver bara öppna dig.”
”Ok. Då ska jag försöka vara öppen.”
Vi sitter stilla ett tag till.
”Hm, varför kan jag inte fortsätta vara öppen och känna dig såhär under dagen, samtidigt som jag gör allt jag ska göra?”
”Det är det som vi pratat en del om på sista tiden. Det med fokus. Det du fokuserar på är det du är öppen för. Det är svårt för dig att fokusera helt på jobbet eller andra göromål och samtidigt vara helt fokuserad på mig. Men man kan träna upp det. Fast det bästa är att ge fullt fokus till vår relation regelbundet och inte tro att du kan få ihop de två fokusarna för att ”effektivisera” din tid. Det är fel fokus …”
Vi sitter still ett tag till, sen säger jag att jag måste ta itu med allt jag har att göra idag.
”Ja, gör det du ska göra. Men låt det inte stressa sönder dig. Gör det du ska med kärlek.”
”Betala räkningar och skriva ansökningar med kärlek?”
”Ja. Utgå från tacksamhet och uppskattning över att det finns system i samhället som du kan skriva ansökningar till, att det finns ett elbolag som kan ge dig el i lägenheten och att det finns en förskola som du har förmånen att betala pengar för.”
”Du har förstås rätt, som vanligt. Jag ska verkligen försöka tänka så. Det är en jättebra tanke om något som jag tar för självklart och ser som en börda, fast det egentligen är något att vara tacksam över. Tack för perspektivbytet! Jag älskar dig.”
”Jag älskar dig.”

Om provrörsbarn och själens kontrakt

Samtal med gud – kanalisering 2018-10-17

Jag ställde ett antal frågor till gud för en bekants räkning, om hennes relation och om att eventuellt skaffa ett barn via provrörsbefruktning. En del av samtalet publicerar jag här, med hennes godkännande, eftersom det var information som kan vara intressant för fler. Här kallar jag henne för Mona.

”Hur är det med det här barnet? Är det menat att komma ett barn till Mona? Och nu frågar jag för egen del också, för jag är nyfiken på hur det funkar det här med om ”en själ är menad att födas” till en viss familj en viss tid? Vad är i så fall IVF (provrörsbefruktning) i det här sammanhanget? Tvingar vi ner en själ från himlen när vi gör IVF? Hur är i så fall det möjligt?”
”Det kan vara lite svårt för er att förstå. Jag kan börja med att säga att tiden inte är linjär. Ni upplever det ju så, här på jorden. Men utanför den relativa världen existerar inte ens tiden. På det sättet kan man inte säga att allt gjordes upp som en plan innan ni kom till jorden och sen följs den planen ”från vaggan till graven” i en linjär tid. En själ kan självklart inte tvingas till jorden mot sin vilja. Man kan säga att ni själar som vill leva tillsammans här på jorden gör upp en plan eller ett ”kontrakt” om att vara här och vilka olika roller ni ska ha (föräldrar och barn till exempel) men eftersom tiden egentligen inte existerar kan man säga att det inte är ristat i sten. Allt handlar om skapande och vilja. Det är vad ni gör på jorden, ni skapar konstant. Men utan vilja finns inget skapande. Och IVF är en del av detta skapande, ett uttryck för er vilja. En del säger att det är emot naturen och att ni bryter mot den naturliga ordningen, men ni är medskapande av hela naturen och allt som händer i den. Så om ni väljer att skapa nytt med er moderna, medicinska teknologi, så skapar ni nytt så. Då skulle man på ett sätt kunna uppfatta det som att ”kontraktet ändras” och att ett nytt, ”oväntat” barn föds. Men det barnets födsel är en kombination av er vilja att skapa och en överenskommelse mellan era själar, som är utanför tiden. Så på detta sätt är det lika mycket den ursprungliga planen som utan IVF.”

”Så med den utförliga förklaringen vill du säga att det är upp till dem att bestämma sig för vad de vill skapa? Om de vill ha ett barn till? Och visionen av ett barn till, som Mona hade, vad innebär den?”
”Visioner är en verklighet jag visar er. Men det finns många verkligheter. Ni väljer själva om just denna verklighet är den ni ska uppleva nu. Låt inte visioner göra att ni känner er tvungna till saker ni inte medvetet vill göra. Jag vill säga till Mona att hon verkligen ska försöka känna efter i djupet av sitt hjärta om hon vill ha ett barn till. Sedan ska hon ärligt och kärleksfullt diskutera detta med sin partner.
Min önskan är att Mona ska sätta sig i lugn och ro, helt stänga av mobiltelefon och andra saker som kan störa, sen sätta sig ner med slutna ögon och försöka känna sin sanning i sitt inre. Meditera på frågorna. Var helt stilla. Försök vara utan krav och förväntningar och lyssna på den stilla rösten inombords.”

Syftet med änglar

Samtal med gud 2018-10-15

”Hej, är du där?”
”Alltid.”
”Vad ska vi prata om nu då?”
”Har du något du vill fråga om?”
”Hm. Måste jag alltid fråga nåt? Vad säger du om jag inte frågar nåt?”
”Jag är glad över det du gör med dina vänner nu. Ni utvecklas massor. Ni lär er. Ni är lärare. Ni förändrar världen.”
”Oj, vilka stora ord! Vi förändrar världen.”
”Ja, det gör ju alla människor hela tiden. Man kan inte vara människa utan att förändra världen. Men ni gör något nu som många längtar efter. Känner du inte den längtan? Bara de få som du talat med om detta, känner du inte hur de längtat efter att få prata om de här sakerna? Att få tänka i de här banorna? Alla som någonsin tilltalats av Star Wars eller Star Trek, alla som tilltalats om sagor om ett högre syfte, alla känner på sig, längtar och hoppas på att det ska finnas något ”mer än det här”, någon högre mening.”
”Så det är sagor vi håller på med, menar du?”
”Det är en saga som ni lever. Ni lever i en saga, samtidigt som ni skriver den. Det är ni som skriver er saga. Sagan om livet, sagan om er själva. Så skriv den bästa saga ni kan föreställa er!”

”Nu kom jag ändå på nåt jag ville fråga, en sak som jag undrat över – om hur jag tar emot saker av dig.”
”Ja.”
”En del saker från dig kommer så otroligt lätt, känns så självklara. Det känns som att jag ”har det på tungan”, liksom. Och en del saker måste jag verkligen koncentrera mig och lyssna inåt för att uppfatta. Då funderar jag lite över om det är saker som jag ”tänkt ut själv”, det som kommer så lätt. Hur funkar det här?”
”Jag har ju sagt förut att du fungerar som ett filter med mig.”
”Just det.”
”De sanningar (för så upplever du dem) som kommer av sig själva, som du säger, det är kunskaper och insikter som du har internaliserat i dig själv. De är en del av dig. Du skulle ofta kunna säga dem utan att kanalisera mig, för du vet om dem även i ”bara” ditt eget medvetande. Men det gör dem inte mindre till mina ord. Det är mina ord som du har gjort till en del av dig.
De gånger du känner att du behöver lyssna extra noga, det gäller sånt som du inte har full insikt själv om och där du helt och hållet måste fokusera bara på min röst, utan att blanda in något av dig själv – av ditt filter.”

”Nu kom jag på en annan sak som jag ville fråga om också. När jag träffade mina vänner idag började vi prata om änglar och om ärkeänglar. Vi funderade på vad deras funktion är och varför de behövs, när du finns?
Alltså: Finns änglar och varför behöver du i så fall mellanhänder?”
”Änglar finns. De har valt den existensen, till skillnad från att till exempel vara människa. De vill hjälpa er med er existens på jorden. Och anledningen till att de har valt att vara änglar är kärlek. De är guider till er som en kärleksgärning och fantastisk gåva till er. För att de älskar er så mycket. Kommer du ihåg den drömmen du hade när du var tonåring – om ljusvarelserna? Där upplevde du det ju själv. Att när man själv har nått upplysning vill man hjälpa andra att nå till samma ställe. Och när man har nått upplysning är man i kärlek och då vill man – av kärlek – visa vägen och hjälpa andra att göra samma sak.”
”Ja, vad fint! Såklart minns jag den drömmen och det var en underbar tillvaro där. Jag längtade tillbaka något fruktansvärt när jag vaknade.
Så änglar finns inte för att du behöver mellanhänder, utan för att de älskar oss och vill hjälpa oss?”
”Absolut.”
”Men jag till exempel då, jag känner inte att jag kommunicerar med några änglar. Jag har pratat med ett par döda släktingar, annars pratar jag ju direkt med dig.”
”Ja, du har valt att prata direkt med mig. Det betyder inte att änglar inte finns, eller att det inte finns änglar runt dig.”
”Men borde jag inte märka dem då?”
”Det beror på vad du väljer att uppmärksamma och hur du vill kommunicera. Vi har en väldigt härlig och öppen kommunikation nu, som jag är väldigt glad över. Jag har ju också bett dig att fokusera. Och det är ett råd jag kan ge till alla människor – fokusera på en sak i taget och då på det som är mest lustfyllt för dig. Du kan inte göra tusen saker utan att kvaliteten i varje enskild sak försämras för varje sak du lägger till. Känn efter vad som känns rätt för dig och satsa sen på det. Och när det inte känns rätt längre är det bara att byta.”
”Det här med ärkeänglar då – finns de och vad har de i så fall för funktion?”
”De finns också. De är mina högra händer, om du kan föreställa dig nån med många högerhänder… De är totalt upplysta varelser som är så nära mig man kan vara. De har full tillgång till all min vetskap och de har min överblick. Det är deras roll – att ha det stora perspektivet. Man skulle kunna kalla dem för änglarnas arbetsledare. Om man vill vara väldigt jordnära.”
”Men varför behövs de då? Jag kan ju till exempel prata direkt med dig och änglarna har väl tillgång till samma information?”
”Ja, de har tillgång till samma information. Men de är väldigt fokuserade på de människor de har valt att hjälpa. På lite liknande sätt som när du måste koncentrera dig för att få tillgång till kunskap som du inte ”har på tungan”, på samma sätt måste de anstränga sig utöver det vanliga för att få den överblicken som ärkeänglarna har. De måste skifta fokus. Att skifta fokus är en ansträngning för människor och för änglar också. För mig är det ingen ansträngning och så gott som ingen ansträngning för ärkeänglarna.”
”Så änglarna gör det här av kärlek, men inte ärkeänglarna?”
”Mitt älskade barn, sa jag inte alldeles nyss att ärkeänglarna är så nära mig man kan vara? Kan du tänka dig då, att de kanske skulle göra något av kärlek?”
”Haha, ok. Jag tar tillbaka!”

De tio budorden

Samtal med gud 2018-10-05

”Hej igen. Jag skulle gärna prata mer om de tio budorden. Jag tyckte det var så intressant att höra din tolkning av dem. From the horse’s mouth, så att säga. Och så får jag hoppas att ingen bokstavstroende kristen läser detta.”
”Eller så hoppas vi att någon sån gör det.”
”Ja, kanske det. Då ska vi se. Några av dem gick vi ju igenom inatt. Ska vi ta alla budorden i den ordning de står? Jag läste på Svenska Kyrkans hemsida och där står såhär:
De tio budorden, eller tio guds bud som man också säger, är de tio befallningar som Gud ger till Mose i Gamla Testamentet.

Du sa igår att man kan tänka på dem som ”tips från coachen” för att närma sig gud och leva ett lyckligt liv.”
”Ja.”
”Ok. Då börjar vi.

1. Du skall inga andra gudar hava vid sidan av mig.
”Om du gör andra saker till gud för dig, så tar det dig längre bort från gud. Och det är inte vad du egentligen vill. Det är kontraproduktivt. När vi pratade igår så hade vi ju tekniken som exempel. Den är ett redskap. Gör inte redskapet till gud, använd redskapet för att föra dig närmare gud.”

2. Du skall inte missbruka Herrens, din Guds namn, ty Herren skall inte låta den bli ostraffad som missbrukar hans namn.
”Att missbruka guds namn är att hävda att man talar i guds ställe, att säga att man vet vad gud vill. Och framför allt om man gör det på ett sånt sätt att man försöker bestämma hur andra ska göra för att följa denna guds vilja.”
”Ok, nu kände jag mig lite träffad. Hävdar inte jag här att jag talar i guds ställe?”
”Du har en kommunikation med källan, gud, men du är en uttolkare av det du uppfattar. Du är ett filter. Alla människor måste finna sin egen sanning inom sig själva, det är den enda sanningen man ska tro på. Andra kan till exempel få inspiration av våra samtal och komma till insikter. Men den insikten måste de känna att den klingar sant inom dem. Så länge du inte säger att du sitter inne med den enda sanningen och säger åt andra vad de ska göra, så bryter du inte mot detta bud. Så grattis.”

3. Tänk på vilodagen så att du helgar den.
”Ja, det har har vi gått igenom ganska ordentligt i våra senaste samtal. Ge dig tid att vara i stillhet och fokusera på mig. Prioritera din relation till gud och sätt undan tid för den. Inte svårare än så.”
”Så att vara med gud är att vila?”
”Visst är det?”

4. Hedra din fader och din moder för att det må gå dig väl och du må länge leva i ditt land.
”Att hedra din mor och far innebär att släppa det förgångna och leva i tacksamhet. Många fastnar i sin uppväxt eller tidigare historia och lever inte i nuet. Det finns inga ”perfekta” föräldrar eller perfekta uppväxter. Det bästa du kan göra är att välsigna, hedra, det förgångna och dina föräldrar och sedan leva ditt eget liv och ta ansvar för nuet.”

5. Du skall inte dräpa.
”Det här är ett av de budorden som vantolkats minst, även om det knappast efterlevts. Att döda en annan människa är som att döda sig själv. Det är som att såga bort ett ben på stolen du sitter på. Galet. Faktum är att detta råd gäller djur också. Det finns sällan en bra anledning att döda en annan medveten varelse.”

6. Du skall inte begå äktenskapsbrott.
”Det här budordet är nära besläktat med det som säger du ska inte bära falsk vittnesbörd (ljuga). Budskapet är att du inte ska leva i två världar samtidigt och snärja in dig i att hålla reda på vilken lögn du har sagt till vem. Har du sagt till en annan människa att du kommer finnas där, så ska du också göra det. Gör det som du säger att du ska göra.”

7. Du skall inte stjäla.
”Den som har gud behöver inget. Om du tar saker från andra kommer du manifestera bristen i ditt liv. För varje sak du tar kommer du känna dig fattigare. Det är en ond cirkel som manifesterar din känsla av fattigdom.”

8. Du skall inte bära falskt vittnesbörd mot din nästa.
”Här kan vi tala om den gyllene regeln, men lite omvänt. Den är ju känd som gör mot andra så som du vill att andra ska göra mot dig. Men om man säger den på ett lite annat sätt, så uttrycker den en universell lag –  som du gör mot andra, så gör du mot dig själv. Om du säger något som inte är sant, eller är elakt, om någon annan, då berättar du om dig själv att du är falsk och elak. Du förnekar på det sättet det gudomliga i dig själv.”

9. Du skall inte ha begärelse till din nästas hus.
”Avundsjuka är en farlig känsla, som också den manifesterar brist i ditt liv. Gläds med andra över det de har, så ska du se att du känner dig rikare. För allt är redan ditt, som är guds barn.”

10. Du skall inte ha begärelse till din nästas hustru, ej heller till hans tjänare, ej heller till något annat som tillhör din nästa.
”Att inte ha begär till din nästas hustru innebär att inte fokusera på andra
människor (och framför allt deras kroppar som objekt) för att bli lycklig. Det är bara en distraktion som för dig bort från vägen du egentligen vill gå. Sanningen och lyckan finns inom dig. Hitta den där.”

”Tack för förklaringarna! Vad fint!”
”Jag vill bara förtydliga att det här är dina tolkningar av vad jag säger till dig. Det finns många andra som tolkat dessa ord på andra sätt.”
”Jaha, vill du inte stå för det här nu?”
”Jag vill bara påminna alla som läser det här att hitta sin egen sanning. Det kan jag inte säga nog ofta.”
”Jag kopierade ju de här budorden nu från Svenska Kyrkans sida. Och nu läste jag deras uttolkningar av budorden i efterhand, för jag ville inte ”bli smittad” av vad de skrev innan jag hört vad du sa. Jag måste säga att jag känner mig lite besviken när jag läst deras tolkningar. De kändes så platta och ordagranna.”
”Det är en av farorna med religioner. Att man tar mer hänsyn till vad man ”borde” säga och inte alltid vågar lyfta fram sin inre röst. Där har du mer frihet. Använd den!”
”Ja, jag ska verkligen försöka att inte censurera något jag får från dig. Tack!”

Om teknikutveckling och andlig utveckling

Samtal med gud 2018-10-04

Jag sätter mig upp i sängen och tänker att jag är väldigt stel och spänd i nacken. Jag har märkt ett mönster den senaste tiden, att varje dag som jag jobbat eller tänkt på jobbet, så har jag blivit väldigt spänd och känt mig stressad. Fast jag egentligen inte tycker illa om mitt jobb eller att vara där. Och framför allt inte om mina kollegor. Men det är som att mitt fokus har skiftat. Jag blir mer och mer inriktad på att prata med gud och att prata med folk om att prata med gud. Bara det fåtal som hittills läst min blogg har verkligen tagit det till sig och vill prata mer om den och insikterna i den. Jag har en känsla av att hela världen är på väg in i ett skifte nu. Kanske är det bara för att jag är där jag är som jag upplever det så, men jag hoppas och tror att det är större än så. Jag tycker att jag ser tecknen nu överallt.

Mitt huvud börjar röra sig åt olika håll, pausar i vissa ställningar för att stretcha spända muskler, som det ofta gör när jag sätter mig med slutna ögon.
”Hej, är du här nu?”
”Såklart.”
”Kan vi, liksom, prata medan kroppen håller på så här?”
”Låt kroppen göra vad den ska göra. Den behöver lösa upp dina spänningar.”
”Ok. Jag ska försöka koncentrera mig på vårt samtal samtidigt.
Du, jag ville verkligen tacka. Det är så mycket som du skickar till mig nu. Eller gör mig uppmärksam på. Så många som ger mig så mycket. Tack för att du introducerade mig till Eckart Tolle. Tack för att mamma tipsade mig om tv-intervjun med den svenska journalisten Kerstin Wixe, som också verkar ha haft upplevelser av dig. Tack för att jag fick höra talas om Krishnamurti och kvantfysikern David Bohm. Tack för alla samtal jag haft med vänner som läst mina samtal med dig och verkligen tagit dem till sig. Tack för den nya gnista det gett oss alla! En vän hade ju till och med frågat dig direkt om ett stort beslut i sitt liv, det hade hon nog inte gjort för ett halvår sen. Det känns som så mycket händer nu, för så många. Det är väl inte inbillning? Som Kerstin Wixe som hade sin andliga upplevelse på 80-talet och först nu skriver om det. Hon sa att det inte gick att prata öppet om sånt då, men nu kan man. Och att hon ville berätta om sina upplevelser för att hon trodde vi var många som hade upplevt saker som vi inte vågade berätta om. Det kände jag såklart igen mig i, men det känns som att det börjar röra sig nu. Att vi är många som tänker i liknande banor.”
”Ja. Det är verkligen så. Ni utvecklas ju alltid tillsammans. Och jag knuffar er lite i ”rätt” riktning när ni ber mig.”
”Aha, är det så? Och då knuffar du flera samtidigt?”
”Det är sällan en enda person tänker en helt ny tanke vid ett enstaka tillfälle. Det har du ju själv reflekterat över i världshistorien.”
”Ja, just det. Som utvecklandet av elektriciteten till exempel. Det var ju fler vetenskapsmän som tänkte i liknande banor på olika håll i världen samtidigt. Och telefonin också, om jag inte kommer ihåg fel.”
”Ja. När tillräckligt många av er vill utvecklas åt ett visst håll, då kan jag hjälpa till att inspirera såna tankar. Och då sker det ofta på fler håll samtidigt.”
”Men jag hade nog inte tänkt att gud skulle ha hjälpt till med den tekniska utvecklingen. Är det vad vi behöver för vår andliga utveckling??”
”Tror du de är åtskilda?”
”Ja. Ja, det skulle jag absolut ha sagt, om du inte frågade mig sådär nu …”
”Ni lever i en fysisk, relativ värld. Och denna värld är en del av er andliga utveckling. Skulle då inte fysiska hjälpmedel och teknikutveckling kunna vara ett medel att ta er framåt i den andliga utveckligen?”
”Eh. Nja, så har jag nog aldrig tänkt på det förut, faktiskt. Jag har kanske tänkt att det var vårt kollektiva undermedvetna som fick liknande idéer att komma fram på olika håll i världen samtidigt. Men inte att de skulle vara en del av vår andliga utveckling!”
”När ni hade kommit till det stadiet i er utveckling att ni inte stod ut med den långsamma kommunikation som mun-till-mun-metoden erbjöd, då började ni skriva. När ni inte stod ut med den långsamma kommunikationen och utbytet av idéer, då började ni trycka böcker. När ni inte stod ut med den långsamma kommunikationen så uppfann ni radion. När ni längtade efter att bli sammanlänkade och utbyta idéer snabbare än vinden, då skapade ni internet. För att ni ska kunna utvecklas gemensamt måste ni också kunna kommunicera med varandra. Och ju snabbare utvecklingen går, desto snabbare måste ni kunna prata med varandra.”
”Men. Oj. Men, alltså. Det här med teknikutveckling känns ju verkligen inte som något som är odelat positivt. Och verkligen inte odelat andligt!”
”Tekniken är ett verktyg. Ett verktyg är i sig varken gott eller ont. Det kan ta er åt det håll ni önskar (vad ni kallar gott) eller åt ett annat håll (vad ni kallar ont). En kniv kan man ha till att skära ett bröd med. Man kan också sticka den i en annan människa. Det säger inte så mycket om kniven (utom att den antagligen är vass). Om ni använder tekniken eller andra redskap för utveckling, på riktigt, så kan den vara ett fantastiskt redskap. Men alla mynt har två sidor och man måste hitta balansen. Många tror att tekniken i sig är själva målet, dit de ville komma, och gör tekniken till sin gud. De tror att tekniken i sig är det de behöver för att bli lyckliga. Det är det som uttrycket ”du ska inte ha några andra gudar än mig” syftar på i bibeln. Om du gör andra saker till gud för dig, så tar det dig längre bort från gud. Och det är inte vad du egentligen vill. Det är kontraproduktivt. Om vi ska gå in på ett sidospår här, så var alla guds tio bud tips från coachen på hur du kan komma närmre gud och därigenom leva ett lyckligare liv. Att hedra din mor och far innebär att släppa det förgångna och leva i tacksamhet. Att inte ha begär till din nästas hustru innebär att inte fokusera på andra människor (och framför allt deras kroppar som objekt) för att bli lycklig. Det är bara en distraktion som för dig bort från vägen.”
”Oj. Fina förklaringar av budorden. Men nu känner jag att vi för oss lite bort från vägen här om vi ska gå igenom alla tio budorden. Kan vi återkomma till dem?”
”Om du vill.”
”Ja, jag skulle gärna återgå till det här med tekniken och dina ”knuffar”.”
”Ja, angående tekniken då och de två sidorna av verktygen ni skapat. Då gäller det att hitta balans. Och för att hitta balans så måste ni veta vad ni vill ha tekniken till. Och det gäller varje människa i varje stund. Varje stund fattar ni beslut kring detta. Och speciellt i dessa dagar när så många av er har smarta telefoner. Du märker ju själv hur lätt det är att slukas upp av den. Hur lätt hänt det är att människan blir teknikens slav istället för tvärtom, som ni planerade. Hur mycket tid ägnar du åt din mobiltelefon och hur mycket tid ägnar du åt mig, till exempel?”
”Aj, där fick du mig. Usch. Ja, jag erkänner. Jag tittar verkligen mer i min mobil än jag egentligen skulle önska. Det får mig att bli mindre närvarande och ge mindre tid åt människor i min närhet. Men det är en balans där med, tycker jag. När jag till exempel är inne på facebook så är det mycket oviktiga saker, men också saker som är viktiga. Tankar som delas, som du sa. Bra projekt eller folk som behöver pengar, som man kan dela och donera pengar till. Eckhart Tolle! Andlig utveckling finns ju även på facebook.”
”Absolut. Du har helt rätt. Det gäller att hitta balansen, som du säger. Men det bästa när man handskas med tekniska hjälpmedel är att vara väldigt medveten. Att ställa sig två frågor: Vad vill jag göra med det här redskapet nu? För det mig framåt som människa? Och framför allt när det handlar om barn, så bör ni vuxna vara där och vägleda, för barnen kan inte ta de medvetna besluten.
En annan sak vad det gäller hjälpmedlen är något som vi pratat om förut – fokus. Dagens tekniska hjälpmedel gör er lätt väldigt splittrade. Det påverkar era hjärnor mer än ni tror. Jag skulle rekommendera att ni försöker göra mera av en sak i taget. Om du ska läsa och skriva på facebook, planera in en timme på dagen då du gör det. Den stunden när du är med vänner eller familjemedlemmar är inte en stund för facebook, utan för medveten närvaro med dem. Gör en sak i taget och gör det till en vana. Det är egentligen samma sak som när du vill ha kontakt med mig. Ju större fokus, desto tydligare kontakt. En sak i taget.”
”Jag får nästan ont i magen när du säger det här. Jag har nog väldigt mycket dåligt samvete runt det här och hur jag kunde vara mer närvarande med barnen och styra upp mer av deras skärmtittande.”
”Var inte för hård mot dig själv. Du vet också varför det har blivit så. Men medvetenhet är bra. Den kan du dela med dig av och träna dina barn i.”
”Det var ett bra råd. Tack.
Var det nåt mer vi pratade om? Just det – om ditt knuffande i rätt riktning. Jo, jag sa att jag tycker att det känns som att vi är inne i ett skifte nu. Att många börjar tänka i såna här banor – att det sätt att leva som vi har skapat nu inte håller. Att det finns ett annat sätt att ordna samhället och att vi är mer än vi tror. Eller mer än vi säger att vi tror i alla fall. Jag tror de flesta känner att de är något mer. Många fler börjar tala om en andlig dimension av livet – i alla fall vad jag ser. Och de flesta inser nog allvaret i situationen med klimatet och miljön. När till och med Veckans Affärer och Dagens Industri skriver att vår ekonomiska modell inte är hållbar, då händer det ändå saker!”
”Ja. Ni är många som blir knuffade nu. För att ni har bett om det. Och ni är på väg mot ett skifte. Men det börjar bli bråttom. Det är därför du känner starkare och starkare att du vill gå ut med vad du vet nu. För det är dags. Ni har inte tid att vänta längre. För ni vill inte vänta längre. Ni har faktiskt fått nog, sedan länge. Och så länge ni inte gör något åt det, så växer frustrationen i samhället.”
”Oj oj, det låter allvarligt.”
”Tycker du inte att läget är allvarligt? Men det är det viktigaste som ni som lyssnar behöver gå ut och berätta – att lösningen på problemet inte är politisk eller ekonomisk. Den är andlig. Det är er tro om er själva. Vilka ni är och vilka ni är i relation till varandra. Om ni verkligen förstod och trodde på att ni alla är ett, då skulle ni aldrig stänga era länder, era städer, era dörrar och låta de andra där utanför klara sig bäst de kunde. Om ni förstod att ni i grunden är kärlek, då skulle ni öppna upp, för det är vad kärlek gör. Rädsla stänger in och stänger av. Kärlek öppnar och omfamnar. Och om ni verkligen trodde på dessa grundläggande sanningar, då skulle ni automatiskt skapa den politik och ekonomi som blir följden av dessa insikter. Så go tell it on the mountain. Det är dags.”