Månad: februari 2018

Energiboost och att leva som man lär

Samtal med gud 2018-02-21

Några dagar nu har jag känt mig lite nere och inte så nära gud som senaste tiden innan. Och jag har inte haft något ”ordentligt” samtal med gud, för varje kväll har jag hållit på med annat och så gott som somnat direkt vi börjat prata.

Ikväll hann jag knappt sätta mig upp i sängen och sluta ögonen förrän gud började prata.
”Gömmer du dig för mig?”
”Gör jag? Ja, det kanske jag gör.”
”Och du gömmer dig för din man. Du har dragit ihop dig, dragit ner din låga på sparläge. Du låter inte din energi flöda.” “Känner du dig avvisad?” frågar gud och visar mig när jag var hos mediet som sa att hon inte såg något barn och när min man sa att han ändrat sig om att vilja ha ett barn till.
”Ja, så är det nog.” säger jag.
”Glöm nu inte att det är du som har makten. Och skaparkraften. Det du önskar kan du skapa. Det är du som bestämmer. Men göm inte undan dig själv och stryp inte din energi.”
”Ok. Men jag måste känna dig igen. Det känns som jag förlorat kontakten med dig lite. Jag behöver inte ställa frågor ikväll. Jag vill bara uppleva dig.” ”Då får du vara stilla och öppna upp dig.”

Jag sätter mig lite bekvämare tillrätta, med knäna upp mot huvudet och armarna ner efter sidorna. Jag får en impuls att vända handflatorna uppåt för att ta emot energi. Men det känns som att knäna blir som en mur som blockar energin mellan händerna, så jag sätter mig med benen i skräddarställning och händerna med handflatorna uppåt på knäna. ”Konstigt,” säger jag, ”jag som aldrig gillat att sitta i skräddarställning. Kanske det ligger något i de där gamla yogamästarnas idéer om en optimal sittställning för att kommunicera med det högre medvetandet.”
”Ja, tror du att du är den enda jag pratar med? Tror du inte det finns en anledning att de kommit fram till en viss ställning under tusentals år?”
”Det låter rimligt.”

Jag sätter mig i rätt ställning, slappnar av och öppnar upp mig. Känner mig på gränsen till löjlig, för direkt åker mina mungipor upp i ett jätteleende som jag inte kan värja mig emot. Jag känner sån enorm energi och glädje, som värsta knarkruset (antar jag) och känner mig helt uppfylld, som jag känt veckorna tidigare.
”Ja!!” säger jag till gud. ”Precis det här var det jag menade. Tack!!”
Jag sitter och fånler och känner mig helt strålande.
”Nu känns allt fantastiskt igen! Nu ser jag fram emot allt som kommer i livet igen. Tack för att jag fick den här känslan tillbaka!”
”Glöm nu inte att se mig överallt och att öppna upp och låta din energi flöda. Alltid.”
”Jag ska göra mitt bästa.”
”Och känn aldrig några krav från min sida. Jag har inga krav på att du ska prata med mig en viss mängd tid. Du såg ju nu till exempel, att få den känslan av mig gick på några sekunder. Och det är ok. Du är alltid helt fri.”

Jag känner mig så otroligt stark och full av god energi att jag tänker att jag skulle skicka en del av den vidare. Jag tänker på vår gamle granne som jag träffade idag. Han har grön starr och får sämre och sämre syn för varje dag. Jag tänker att jag inte vet vad hans själs plan är, men att jag vill skicka all god energi jag kan till honom.
”Det är bra”, säger gud. ”Men handling är en ännu starkare energi. Praktisera det du vill sända ut.”
Jag känner lite tveksamhet. Vill helst inte hamna i en situation där jag känner mig ansvarig för honom och känner att jag har ännu en att ta hand om. Gud säger att det räcker att visa att jag finns tillgänglig och att jag är beredd att hjälpa honom. Jag behöver inte göra mycket. Jag bestämmer mig för att prata med honom i morgon och erbjuda mig att hjälpa till om det behövs. Jag har ju faktiskt tiden nu – att se och bry mig om andra människor.
Och jag tänker på hur det är på jobbet, hur galna liv vi lever. Så mycket tid och energi vi lägger ner på sådant som egentligen inte är viktigt att vi upplever att vi inte har tid att göra det som är viktigt. Tänk om alla jobbade mindre och hade tid att prata med och handla till sin gamla granne. Jag tror att alla skulle må bättre då.

Möte med ett medium och fri vilja

Samtal med gud 2018-02-15  

Igår var jag hos ett medium som ger vägledning med hjälp av änglar och änglakort. Vi pratade mycket om vår familj, hur vi är i våra olika roller och allt vi gått igenom tillsammans med vår 13-åring. 

Jag frågade henne också om vi kommer få fler barn, eftersom det varit mycket i mina tankar. Hon såg att det fanns någonting som jag behövde föda fram, men inte nödvändigtvis att det skulle vara ett barn, utan kanske något som var resultatet av min egen personliga utveckling. Hon var väldigt inne på att jag verkligen skulle tänka över mina motiv för att skaffa ett barn till och trodde att jag skulle fokusera på min egen utveckling nu. Hon upprepade flera gånger att jag verkligen skulle tänka över mina motiv för att skaffa barn. Jag upplevde lite att det kanske var hennes egna tankar och känslor som spelade in här. Hon sa att hon hade gått igenom två tonårsperioder med sina döttrar och var så glad att det var över och hon sa att hon inte skulle skaffat hund, för att hon kände sig så uppbunden av det.  

Hon använde änglakort och det kortet som visade huvudtemat för året (som hon la först och högst upp) var the Empress – ängeln Gabriel, som tydligen står för moderskap. Efteråt googlade jag på det och det beskrevs såhär: “Whether you are trying to give birth to a child, nurture life into plants or pets, or help a new project or business to grow, your creative endeavors will be successful.”  

Mina tankar och känslor efter detta var lite blandade. Men det som jag känt starkast efteråt är att jag ska ta ansvar för mina egna val och att ingenting är ödesbestämt eller något som någon annan väljer åt mig. Det är jag som väljer. Och jag ska inte gå utanför mig själv för att avgöra vad som är viktigt och sant för mig.

När jag talade med gud idag så bekräftade hon mig i att det är jag som har all makten här. Min fria vilja är total. Jag frågade gud/mediterade över vad jag ska fokusera på och ägna mig åt den närmaste tiden. Gud tyckte jag skulle studera, studera noggrant. Och lyssna, lyssna, lyssna. Läsa i böcker, vara uppmärksam på mina tankar, sen känna igen det jag lärt mig överallt omkring mig. Vara uppmärksam på alla sätt som gud talar till mig. Se gud i allt, för gud är i allt. Och praktisera det jag lärt mig, för det är det enda sättet att verkligen uppleva det och att vara i tron fullt ut. Manifestera det. Gud är ursprunget – tanken. Men handling är gud upplevd och manifesterad.

Om att följa sin egen sanning

Samtal med gud 2018-02-06

Vi pratar om mediet som jag ska träffa om en vecka. Hon använder tarotkort och pratar med änglar. jag har aldrig gått till ett sånt medium förut.

”Är det en bra idé att jag träffar henne?”
”Det får du gärna göra. Hon är mina kära vän. Och alla sätt du får höra ditt budskap på är bra sätt.”
Jag frågar om det finns olika sätt att prata med gud. Vem är det egentligen jag pratar med? Är det en guide, ängel eller gud?
”Det finns många olika. Den du har valt att tala med är gud för dig. Du har valt att prata direkt med källan. Det är samma som Ami¹ pratar med. Och som Neale² pratar med.”
”Det här mediet då, som pratar med änglar?”
”Ja, hon pratar med änglar. De har tillgång till samma information som jag.”

Jag har funderat på en annan sak, sedan Sonja berättade om det. Det var en man som också var medial som hon skickade en video med till mig. Det lilla jag såg av honom så lät hans budskap lika de jag, Ami och Neale fått. Men så berättade Sonja att han sagt att det bara är det han kanaliserar som är rätt, att man inte ska lyssna på andra mediala budskap. Det fick jag inte ihop i mitt huvud. Om det nu är gud som talar till honom och han tar emot kloka budskap, hur kan gud ha missat att ge honom ett så väsentligt budskap, eller hur kan han ha misstolkat det? De frågorna ställde jag till gud som fick svara tre gånger innan jag var nöjd.
”Hans bestämda uppfattning är att allt som han tar emot är sant. Han kan se bitar av sanning i andras kanaliseringar, men i sina kanaliseringar ser han bara fullständig sanning. Så är det ju också för honom, allt han tar emot är verkligen sant. Hans sanning.”
”Men hur kan han missa detta att alla ska hitta sin egen sanning? Det känns som ett så enormt centralt budskap från dig?”
”Ja. Ja, det är verkligen det viktigaste. Ni ska aldrig tro på att någon annan har sanningen åt er. Lita bara på er inre röst och det ni intuitivt känner i kroppen. Det är som testet ni gjorde med sockret hemma hos Sonja³. Den ”ordlösa sanningen” är den ni känner inne i kroppen, i hjärtat eller magen. Det är samma slags test.”
”Men varför kan han inte förmedla detta, om nu det är det viktigaste?”
”Han är i en sån utvecklingsfas att det är väldigt viktigt för honom att ha rätt. Även mediala personer kan blanda in sina egna uppfattningar i det de förmedlar. Det har jag sagt till dig förut att man kan blanda in sina egna tankar. Därför är det väldigt viktigt att du (och en eventuell mottagare) känner efter om detta verkligen är en sanning för mig.”
”Hm, nu gör du mig ändå osäker. Osäker på vad jag kan förmedla och på hur andra kan ha så fel.”
”Det handlar egentligen inte om rätt och fel. Det handlar om utveckling och olika faser. Personen vi talar om kommer att märka att han misstagit sig och det kommer hjälpa honom mycket i sin utveckling.”
”Men andra då, som han kanske givit fel budskap?”
”Det har han inte gjort. Jag förmedlar bara sånt ni är redo att höra. Och era egna tolkningar och tankar är inte heller skadliga. Det kan de inte heller vara, eftersom ni alla är ”med på det här”. Ni gör det här tillsammans, ni hjälper varandra med era olika utvecklingar och det ni vill uppleva här.”
”Så vi kan inte skada varandra med de budskap vi förmedlar?”
”Inte egentligen, nej.”
”Men nu tycker jag det blir väl metafysiskt. Vi kan väl skada andra genom att leda dem in på fel spår eller berätta saker de inte vill eller borde höra? Och det finns väl människor som förmedlar sanningar och de som inte gör det?”
”Som vi sagt förut – alla väljer sin egen sanning. Och det är precis så det ska vara. De du lyssnar på och ger din uppmärksamhet nu, ger de dig sanningen?”
”Ja, så känns det ju verkligen.”
”Då är det din sanning nu och den väg du väljer att gå nu. Och de som till exempel väljer att lyssna på Mr Trump (för att ta ett aktuellt exempel) väljer det som sin sanning nu. Och dem ska ni verkligen inte förakta! De gör ett stort jobb för att ni kollektivt ska uppleva hur den sanningen känns och att välja vart ni ska gå härnäst. Och tro mig, det blir åt ett fantastiskt håll!”
”Oj, ok. Nu har vi verkligen gått igenom det här med sanning. Så du menar att om det är någon som känns som den inte säger sanningen, så ska man bara välja bort det?”
”Ja.”
”Och inte bry sig om att ”rätta” den personen eller berätta för andra att den har ”fel”?”
”Precis.”
”Men ska man inte protestera om man hör något som är helt galet och orättfärdigt?”
”Du ska alltid säga din sanning. Och när någon annan då hör din sanning så kan den avgöra om det är en sanning också för den. Men det är ingen nytta med att påpeka att en annan har fel bara för att visa att den har fel. Visa istället din sanning, som då kan vara en alternativ väg.”

¹ Ami är ett medium som kanaliserar “Kosmos”
² Neale Donald Walsch, som kanaliserar gud
³ Vi gjorde ett test där kroppen berättar vad som är bra och inte bra för den. Vi höll en matvara i handen med utsträckt arm och ansträngde oss allt vi kunde för att hålla armen uppe. Det visade sig att vi var olika känsliga för olika saker. Till exempel kunde jag hålla ett kaffepaket med utsträckt arm utan problem. Samma sak med med en citron. Men när jag fick ett sockerpaket i handen (som inte var tungt) var det helt omöjligt att hålla armen uppe.